Polisen och huliganerna

Jag är ingen större vän av ungherrar som inbillar sig att de slåss för, exempelvis Hammarbys,  klubbfärger. Använder man våld så slåss man alltid MOT Bajen.

Så är det bara.

Nångång lär dom sig. Om inte annat när de blivit lite vuxnare. Åtminstone har närmare hundra procent av tidigare huliganer lärt sig det när de närmat sig 25, eller 30.

Men det var inte det här som inlägget skulle handla om, utan om polisen.

För i flera uppmärksammade fall, framför allt i Skåne, har Polisen visat sitt rätta tryne (ti-hi) med misstänkt rasism och trigger happiness.

Man har kallat människor med utländskt ursprung för ”blattajävlar” och haft utbildningar (!!!) där man använt namnet ”Neger Niggersson” i övningar.

Det här kommer inte som någon överraskning för oss som gått på fotboll och sett hur kravallutrustade representanter ur statsmakten betett sig. Till och med jag, som aldrig någonsin har lyft en hand mot någon annan supporter, har både bevittnat och råkat ut för poliser som grovt misskött sitt jobb.

Man kanske ska se den s k huliganismen med lite andra ögon i fortsättningen. Press och allmänhet tar ju alltid parti FÖR Polisen MOT supportrar. Det är dags att inse att verkligheten är lite mer komplicerad än vad en löpsedel får den att framstå som.

Jag har i många år sagt (inte i bloggform dock) och säger det igen: Det som skiljer fotbollshuliganerna och polisen är ofta endast uniformen...