Stämningen är tillbaka!

Inför den här säsongen så kändes det ganska hopplöst.
Inga pengar och nästan bara torskar i träningsmatcherna trodde jag skulle borga för en liten, stum publik som lider sig igenom en mörkersäsong.

Men, istället är laget roligare att se än på många år. Och även om slagstyrkan rent spelmässigt är något svagare så kompenseras det delvis av ett snabbare spel, bättre powerplay och ett otroligt jävlaranamma.

Detta har tänt publiken. Hammarbys supportergrupper, med namn i olika bokstavskombinationer, håller igång på ett sätt som bara synts på derbyna mot AIK de senaste åren. Det känns som man är på Hovet för att ha kul. Klubbens ekonomi verkar ha ”skänkt” supportrarna ett underdogperspektiv som lockar fram kämparglädjen hos fansen, såväl som hos spelarna.

Målvakten Daniel Larsson har hyllats många gånger den senaste tiden. Jag måste få lyfta fram Samuel Beckstrand (bilden) som är en härligt frejdig back med fart på grillerna, som ständigt vågar ta initiativ.