Är det fel att stänga av supportrar som slåss (för Bajen)?

Igår kväll mötte Hammarby Västerås och grejade en viktig poäng efter att ha kämpat som djur i 65 minuter. Gästerna förmådde inte att utnyttja den stundtals starka speldominansen, och sett till inställning, effektivitet och förmåga att vaska fram riktigt bra chanser, känns det inte som ett helgerån att Bajen lyckades få oavgjort.

Men de senaste dagarnas största snackis är ändå fortfarande det som hände i derbyt mot AIK.
Följden blev att sex supportrar blev avstängda ifrån all Hammarbyidrott, åtminstone i de sporter där man har någon form av säkerhet; bandyn, fotbollen, hockeyn och handbollen. Det blev tydligen lite upprörda känslor vid ingången till Hovet igår och 70-100 valde att "sympatistrejka" för de sex som inte släpptes in.

Är det rätt eller fel att stänga av dem?
De som tillhör denna gruppering, KGB, tycker det. Och för det så har man några argument (som en del "vanligt" klackfolk ställer sig bakom)
1. Det var AIK-arna som började. De rusade från sin sektion på Hovet för att slåss.
2. Hammarbyarna som skyndade till lämnade aldrig sin sektion utan försvarade vanligt folk från att råka illa ut. Som ”tack” så blir man avstängda.
3. KGB hade aldrig för avsikt att slåss i arenan. (Vad gäller utanför, eller någon annanstans i stan, är en annan femma)

Håller det här resonemanget?
Nja, det bärande argumentet, att man försvarade vanligt folk, och att ”om någon hoppar på en så har man rätt att försvara sig” är mycket tunnt.
1 och 3 är inget att ifrågasätta. Om ett slagsmål börjar 15 meter ifrån Hammarbyklacken och 40-50 meter ifrån AIK-klacken så är det inte så svårt att räkna ut vilka som började ”korståget”. Och även om vissa delar av Hammarbysupportrarna gärna ägnar sig åt slagsmål på sin fritid, så kan man nog lita på att de föredrar att göra det på andra ställen än Hovet.

Sedan till de två starka argumenten.
a) ”Om någon hoppar på en så har man rätt att försvara sig”.
Hum, om slagsmålet startar 15-20 meter ifrån Hammarbyklacken så är det väl snarare så att man ”antar utmaningen” mer än ”försvarar sig”. Vill man inte slåss så går man väl inte ”fienden” till mötes?
Om AIK-arna hade nått fram till Hammarbys klack och börjat slå på folk, ja då kan man prata om att försvara sig, knappast när man möts på mitten. Säger man att ett slagsmål utanför ”hemmet” är att försvara sig, ja då närmar man sig George W Bush-retorik. Det håller inte!
b) ”Vi försvarade vanligt folk från att få stryk”
Det KAN vara så, med tanke på AIK-klackens meriter från bl a Gaismatchen i Göteborg i år. Å andra sidan är det minst lika troligt att det INTE skulle ha hänt något alls om inte AIK-arna hade några boxvilliga motståndare i arenan.

Stod man i Hammarbyklacken så kunde man höra hur snacket gick när det började dra ihop sig. De ynglingar som rusade ner sa inte mycket om att "försvara" någon, det var snarare glädje över att få möjligheten att få vara med om lite kravaller. Flera av de som var lite trögstartade var märkbart besvikna över att vakter och polis stoppade slagsmålet så snabbt.

Jag hoppas att resten av Hammarbys supportergrupp tar förlusten som en man (alltså acceptera att sex av dem blir avstängda för att ha slagits på arenan - vad annat kan Hammarby göra?) och kommer tillbaka och bidrar till stämningen. Dom behövs!